Ideomotoreffekten

ideomotoriska-effekten-ouija-bräda
Ouija-brädan utnyttjar ideomotor­effekten för att flytta på pekaren.

Ideomotor­effekten. Ideomotoriska rörelser är små muskelrörelser som har sitt ursprung i en tanke eller en idé men som ändå är omedvetna och ofrivilliga. Detta fenomen kallas även Carpenter-rörelser eller Carpenter-effekten efter William B. Carpenter som beskrev dem 1852. Ett vardagligt exempel är läpprörelser under tyst läsning – själva rörelserna är omedvetna, men de går tillbaka på bestämda, medvetna tankar, nämligen om de lästa orden.

Ideomotoriska rörelser påvisades noggrant av psykologerna J. Jastrow och M. A. Tucker på 1890-talet. I Jastrows experiment vilade försökspersonens hand på ett glatt underlag preparerat så att rörelserna registrerades. Försökspersonen kunde inte se sin egen hand, men ombads att hålla den stilla och inte tänka så mycket på den. Jastrow bad försökspersonerna att tänka på föremål som befann sig i vissa riktningar, eller utsatte dem för överraskande ljud från olika håll. Man kunde då konstatera att händerna omedvetet rört sig i de aktuella riktningarna.

Tuckers experiment var liknande och omfattade över 1000 personer. Redan på 1800-talet stod det klart att den ideomotoriska effekten förklarade slagrutans utslag och många spiritistiska meddelanden. Förståelse av denna effekt gav också ledtrådar till hästen Kloke Hans framgångar inom aritmetik och rättstavning, och ytterligare några liknande husdjursfenomen i början av 1900-talet.

Ideomotoriska effekten inom medicin

Två nyare irrläror som bygger på den ideomotoriska effekten är facilitated communication (FC) och applied kinesiology (AK). FC är en metod för att kommunicera med gravt förståndshandikappade barn. En assistent hjälper den handikappade att föra handen över ett tangentbord. I verkligheten är det assistenten som skriver. AK är en alternativmedicinsk metod, ofta utövad av kiropraktorer, som påstår sig kunna upptäcka överkänslighet mot olika födoämnen. AK-terapeuten lägger sin handflata i patientens och båda trycker så att jämvikt uppnås. Ett födoämne placeras på patientens tunga. Jämvikten rubbas, och beroende på i vilken riktning händerna rör sig bedöms ämnet som ”bra” eller ”dåligt”. (AK ska ej sammanblandas med kinesik, som är studiet av hur kroppsrörelser förmedlar information.) Ideomotoriska rörelser är således viktiga mekanismer i många pseudovetenskaper. Eftersom de är omedvetna och ofrivilliga är det mycket svårt att undvika dem. Alla människor kan bli lurade av fenomen som detta.

Vidare läsning: